MOD

Mod handlar inte om att vara orädd. Mod handlar om att vara rädd men att göra det ändå!

Jag slår vad om att vi alla har en hel ryggsäck full med olika rädslor som vi drar runt på och som hindrar oss. Jag är väldigt höjdrädd. Därför har jag hoppat bungyjump sex gånger, därför har jag försökt lära mig klättra, därför är fritt fall min favoritattraktion på Grönan. Jag var helt säker på att jag jobbat bort den rädslan. Men det visade sig att den faktiskt fanns kvar. Det fick jag erfara förra året när vi målade om huset och jag inte vågade klättra upp på byggställningen. Jag är rädd för att prata inför grupper, därför älskar jag att hålla i föreläsningar och gruppträningspass. 

UTMANANDE ÅR

De senaste åren har jag utmanat mig själv i att gå emot mina rädslor, jag har till och med letat upp nya rädslor för att kunna utmana mig själv. Jag är fortfarande rädd men kicken av att gå emot rädslan väger upp. Jag har ett tydligt exempel när det gäller mitt och fruns vinterbadande. Hon älskar det och jag får ångest inför det. Jag vet att jag inte behöver göra det, mitt liv blir inte sämre för att jag låter bli. Men att låta rädslan vinna över mig finns inte. Så jag hoppar motvilligt ned i det iskalla vattnet med min fru hejande och peppande vid sidan om.

TRYGGHET

Hur kommer det sig att vissa människor åker till exakt samma resmål år efter år? Enkelt, för att vi är rädda, vi är rädda att det inte skall bli lika bra som sist. Därför garderar vi oss med att boka samma resa, samma hotell och hoppas att samma personal är kvar.

Varför har vi kvar samma jobb i tjugo år trots att vi vantrivs? För att vi är rädda, det är ju inte säkert att det blir bättre med ett annat jobb, alla jobb är väl likadana!

Varför stannar vi i relationer som egentligen är destruktiva? För att vi är rädda, rädda att bli ensamma.

DET FINNS INGET ATT VARA RÄDD FÖR

När jag var liten älskade jag Alfons Åberg. Det finns en bok som handlar om när Alfons är mörkrädd att hans pappa säger. –”Det finns inget att vara rädd för, bara själva rädslan” 

Det är ju helt sant, det är bara rädslan vi behöver vara rädda för. Om den inte finns, så finns det inget att vara rädd för.

Jag har också varit galet mörkrädd. Jag sov med lampan tänd tills jag var 40.  Fortfarande är jag lite mörkrädd när jag går ute i skogen på kvällen men jag kan nästan njuta av att vara rädd då.

ANDRA RÄDSLOR

Men det fanns vissa saker som jag var  extremt rädd för och undvek till varje pris.

Det var  att gå på bio och att åka buss. Det har varit min rädslor i många år, och jag vet att jag flera gånger har utmanat mig själv genom att skriva inlägg osv att jag kommande år skall bli av med min rädsla. Först nu tio år senare kan jag med handen på hjärtat säga att jag kan åka buss utan problem men att biobesök fortfarande är lite obehagligt.

Sen finns det lite besvärligare rädslor som jag tror att vi är ganska många som bär omkring på. Rädslan att inte vara älskad, bekräftad, omtyckt, accepterad eller bara få vara en i gemenskap.

ATT INTE BLI ÄLSKAD

Jag har nog hela mitt liv strävat efter att bli älskad och bekräftad. Det är inget konstigt med det. Alla vill bli älskade. Men när rädslan för att bli ensam eller  att inte vara tillräckligt bra tar över så begränsar vi våra liv. Ju mer vi låter oss begränsas desto mer låter vi rädslan ta över och i värsta fall ta över helt.

Jag tror som sagt att vi är hyggligt många som delar den rädslan. Men vad händer om vi utmanar den rädslan också?

Om vi anser att vi är ensamma och inte har några vänner. Vad händer om vi då börjar ta kontakt med våra bekanta igen? Jo förmodligen inser vi att vi inte alls är ensamma, utan att vi har massor av vänner runt omkring oss som ger oss av sin kärlek och vi får ge tillbaka.

Om vi frågar våra kollegor vad dom tycker om oss så får vi förmodligen ganska mycket bra feedback. Vilket betyder att vi inte är så värdelösa som vi var rädda för.

Men hur vänder vi på detta då, hur kommer vi över våra rädslor?

UTMANA RÄDSLORNA

Enkelt, bara tre bokstäver MOD! Vi utmanar oss själva, vi vågar ta klivet att söka nytt jobb, att ta upp diskussionen med de personer vi eventuellt har en konflikt med. Vi bokar en helt annan resa, vi tar oss i kragen och vågar utmana våra rädslor. För tänk om det nya resmålet faktiskt är lite bättre än förra? Tänk om ditt nya jobb faktiskt gör att du går till jobbet med ett leende på läpparna, tänk om du faktiskt kan njuta av filmen på bion.

Nu måste vi ju inte utmana alla rädslor, om vi anser att vi är rädda för att dö så rekommenderar jag inte att vi utmanar döden. Men de rädslor som hindrar oss från att leva fullt ut, dom skall fan utmanas. För vem vill sitta på dödsbädden och ångra att vi inte vågade?

Modiga människor lever kanske inte längre, men rädda människor lever inte alls.

Så gör en lista på dina största och värsta rädslor. Börja beta av en efter en. Det är mod!

Vill du få mer inspiration och motivation gällande rädslor så tipsar jag om texterna Rädsla och Tomrum