Passion


Passion

När jag för drygt tre år sedan kom i kontakt med gruppträning på riktigt, trodde jag nog inte att jag i dag skulle sitta och skriva detta inlägg.

Att jag överhuvudtaget gick med på att ens prova på gruppträning var ett mirakel. Varför skall jag stå och studsa i takt till musik med en massa andra människor, och lyssna på någon glättig instruktör?

Mina fördomar förvandlades snart till att bli min passion, hobby och i viss mån livsstil. Nu är jag den glättiga instruktören, jag har fortfarande inte lärt mig att vara i takt, men om hela gruppen är i otakt blir det ju en form av takt det också.

 

Se alla

I min roll som instruktör tycker jag att det är superviktigt att se alla, att du som deltagare skall känna att jag är där för din skull. Jag är lite allergisk mot verksamheter som proppar sina lokaler med deltagare, där man inte har en möjlighet i världen att se alla deltagare. Det är min personliga åsikt. Jag vill ha en möjlighet att eventuellt rätta någon som gör tekniskt fel, vilket kan orsaka skada, jag vill peppa och pusha, jag vill att du som deltagare skall känna samma glädje och passion som jag gör.

 

Utveckling

Mina klasser/grupper är oftast en mindre grupp någonstans mellan 10-15 personer. Det ger mig som instruktör möjligheten att kunna se alla och ge den feedback jag vill. Man lär sig också känna gruppen ganska snart, och kan läsa av gruppen snabbt. Det är  en salig blandning av människor, någon har nyligen kommit igång med träningen och vissa har tränat hela sitt liv, vi är alla på olika nivåer. Men det fina med gruppträning är att alla kan vara med, man anpassar sin träning efter sin egen förmåga. Detta leder till att vi blir en tajt och ”familjär” grupp. Gemensamt märker vi hur vi utvecklas individuellt och peppar och pushar varandra mot våra mål.

 

Mål

Måste man ha ett träningsmål då? Nej självklart inte.

Mitt mål är att ha svinkul på passet, sen gör ju naturligtvis träningen att jag mår bättre rent fysiskt, jag blir starkare, piggare och gladare.

Vissa har kanske ett mål att få in träningen i vardagen som en rutin, någon vill gå ned i vikt och vissa har kanske inga direkta mål. Det viktigaste av allt är att vi har roligt, och det har vi kan jag lova.

 

Motivation

En klok man vars bok jag läst och även läser hans blogg påstår att motivation är bullshit. Jag är beredd att hålla med till viss del. Hur ofta har vi inte sagt –”När jag känner mig motiverad, då skall jag ta tag i träningen” ?

Ok, så låt oss leka med tanken att den där motivationen dyker upp, du börjar träna lite sporadiskt. Sen en tisdag i november, det är grått och kallt, du har haft det lite körigt på jobbet, känner dig lite trött och seg. Kommer motivationen och klappar dig på axeln och säger –”Nu drar vi och tränar”, eller finns det kanske en liten röst som säger –”En kopp te och en bra tv-serie under en mysig filt”

När vi som mest behöver motivationen så kanske den inte finns där?

Om vi ändrar strategi och tänker oss att träningen blir en del av vår vardag, en rutin, en princip. Likväl som vi borstar tänderna, går och handlar, går ut med soporna osv. Vi gör kanske inte alla dessa saker med ett leende på läpparna, men vi sitter ju inte och väntar på att motivationen skall komma och säga –”Kom, vi går och borstar tänderna”, nä det är ju något vi gör på rutin.

Tänk om vi kunde få in träningen på samma sätt, att det blir en rutin i vår vardag.

 

Magi

Jag är inte alltid taggad på att gå och träna, eller inte ens vissa dagar att hålla pass. Soffan och filten lockar mig ibland också. Men det finns en drivkraft i mig, en rutin, princip eller kalla det vad du vill som får mig att tveklöst välja träningen. När jag sedan kliver in i lokalen, börjar förbereda passet. Då händer något magiskt, det är som om en energi sköljer över mig, det spritter i hela kroppen och hela jag glöder och lyser. Nu förväntar jag mig inte att alla skall ha en sådan störd läggning som jag, utan att man hittar sin egen nivå. För både du och jag vet ju hur fantastiskt nöjda vi är när vi kört ett pass, och hår bra vi mår av träningen. Filten och serien kan vi ta när vi kommer hem.

 

Made of

-”You could try but never stop me, this is what i´m made of. I will never ever let go, this is what i´m made of”

Viola Martinssons späda röst kommer ut från högtalarna som en varm våg, passet är över och vi stretchar. Vi andas kraftigt, pulsen är hög, svetten rinner ned för vår panna, vi är klara. Vad som drog dig till passet idag kan bara du svara på. Hur hårt du kört just idag är också helt upp till dig och din dagsform. Men en sak är säker. Du kommer att lämna lokalen lite lyckligare, lite starkare och med ett stort leende på läpparna.

Hoppas att vi ses i höst, och kom ihåg..

 

”If it doesn´t challange you, it won´t change you

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *